bönesvar

Ikväll kom jag hem från en resa med en hel del saker att sätta i kylskåpet. Då märkte jag att strömmen flimrade igen! Så jag beslöt att vänta ett tag med att packa upp maten och gjorde annat istället. Mörkret sänkte sig hastigt och jag tog fram ficklampan. Ute lyste gatlyktan på som vanligt. "Å nej!"tänkte jag. "Inte nu igen!" Bad Gud att hjälpa mig så att vi skulle komma till botten med problemet och så tog jag fram en bok för att läsa.

En stund senare hörde jag husägaren komma på besök. Han hade råkat ha vägarna förbi, hade undrat varför det inte lyste trots att jag var hemma och dessutom ville han meddela att han beställt byggarbetare att komma och täta mitt aning läckande tak imorgon. Skönt! Dessutom frågade han om elen och ringde en släkting som jobbar för det lokala elbolaget. Släktingen kom omedelbums med moped från stan. Dessutom visade det sig att det denna gång räckte med att slå av och på huvudströmbytaren som slagit av pga en för hög el-pik eller något liknande. (Förra gången då enbart mitt hus var utan ström hade den åtgärden ingen som helst inverkan.) Fick telefonnumret till släktingen ifall det i framtiden inte skulle hjälpa med att justera huvudströmbrytaren.

Jag måste säga att den Senegalesiska gästfriheten (teranga) är underbar! Människor hjälper varandra. Och Gud skickar människor då man behöver dem. Tack!

tekniska problem :)

Den senaste tiden har det regnat på ett trevligt sätt. Men det medför också att strömmen far. En dag var den av hela natten, men lyckligtvis smalt inte sakerna i frysen. Det är ganska vanligt nu att strömmen går på och av i den grad att det blir svårt att tvätta kläder i maskin. Och ibland går den då jag ska skypa med mina vänner. Jag tar det med ro, för det är precis vad jag hade väntat mig. Oftast behöver jag inte heller svettas för mycket på natten eftersom det antingen är svalt pga regnet eller så kommer strömmen på efter ett tag iaf. Man klarar sig bra i ficklampsljus. Fast igår funkade inte de heller. Jag misstänker starkt att det berodde på solstormen, eftersom apparaterna började funka igen då det väl hade blivit riktigt mörkt. Lyckligtvis har jag stearinljus. Det är faktiskt mysigt.

Enda gången jag tog det hårt var den eftermiddagen då jag inte ville öppna kylskåpet och släppa in värmen pga strömbristen och sedan märkte att det enbart var mitt hus som saknade ström. Det fick mig att anta att det var ett större problem som måste åtgärdas. Huset har inga proppar och spänningen hade flimrat och blivit svagare under hela dagen. I det skedet var jag ordentligt hungrig och det var mycket jag hade skjutit upp tills strömmen skulle komma tillbaka. Men sedan kom strömmen tillbaka iaf helt plötsligt. Då var jag lättad!

I morse berättade en av mina anställda att en stor groda höll på att äta upp en mindre groda under en av mina buskar. Det visade sig vara två ganska stora grodor. Kanske paddor? Djurlivet här är mycket mer påtagligt än i Finland. Nyfödda lamm och killingar finns överallt. Sällskapsdjur saknas dock totalt. Men det kanske inte behövs ifall man har både hästar, får, höns, gris och get på sin gård?

Julsång och katter

Jag har haft ett skönt veckoslut då jag "inte gjort någonting alls", utan mest bara latat mig hemma i lugn och ro. Skönt!

Under veckan träffade jag en kattunge som jamade på min gård. Det ledde till lite kattdiskussion med mina anställda under vilken det kom fram att föda heter "rim" på serer. Då insåg jag att jag kan en sång med det ordet: Yeesu rimte Betlehem= Jesus föddes i Betlehem. Bokstaven t i "rimte" är suffixet -it som indikerar att verbet kopplas ihop med platsen där Jesus föddes.

Med vår lärare fortsatte diskussionen och då fick vi veta att "rim" är det verb som används då djur föder och inte då människor föder. Ordagrant betyder det "sätta ner" (eller egentligen "mettre bas" på franska). Jag tycker det är ett spännande teologiskt ställningstagande. Inkarnationen hade djuriska och ödmjukande aspekter. Dessutom indikerar det att dualismens gap är överbryggat.

"Han gick längs åkerrenar. Han slog sig ner på stranden [...] Sedan dess är marken helig. Ängar källor, berg och vind bär en lovsång vänd mot Gud."

(Jag tror iofs att det var heligt redan tidigare eftersom Gud redan skapat det, men iaf. En fin sång. Var det Per Harling eller Åke Edvinsson som skrev den?)

Ungdomsläger i Ngaparou

Under veckoslutet styrde jag och två kolleger kosan till Ngaparou nära Mbour. Under veckan hölls där ett läger för unga och unga vuxna (ca 15-35 åringar). Jag ville se vad de gör och hur det fungerar. De organiserar det hela själva. Samtidigt fick jag en chans att se min barndoms semesterställe. Fast det blev nog mer att träffa folk och lyssna på programmet: drama, lekar (likt finska skribalekar), lovsång, seminarium kring andlighet och politik.

Ngaparou lägerområde. 

Seminarium om andlighet och politik. Medverkande bl.a. pastorn i St Louis Pierre Sene samt en kristen politiker. En fråga som ställdes var hur man ska ställa sig till mystik i politiken. Jag skulle gärna ha förstått svaret bättre, men jag tror det hade krävt bättre förmåga att läsa mellan raderna. 

På söndagen blev det gudstjänst i Mbour. Det var där jag första gången hörde om att ta emot Jesus i mitt hjärta och där jag spelat Maria på åsnan och där jag lärde mig mina första "psalmer".

En strand vid Mbour, med traditionella senegalesiska båtar.

På väg hem genom stan stötte vi på flera folksamlingar som sprang eller annars bara gick. Vi funderade om det kanske rörde sig om kankouran. Det börjar vara den tiden på året.

Landskapet är grönt nu!

Runt Thiadiaye var hirsen faktiskt hög. Hos oss går den oss till knäna.
 

Språkstudier

Det börjar nu efter en månad kännas som om jag kan kommunicera en aning på serer. Det blir en hel del grammatik på lektionerna, för språket har en massa olika sätt att uttrycka saker. I vår bok finns långa scheman för böjning av verb. Dessutom är tankesättet annorlunda. Det finns något som kallas durativ och perfektiv, vilket kanske beskriver om en handling har pågått en stund eller om den nyss börjat och ska pågå en stund. Än så länge känns det en aning oklart. En annan oklar sak är suffixet -it. Sätter man det till ett verb kan det indikera sätt (snabbt), medel (gaffel) eller preciserad plats (till Fundioun). De två första betydelserna är ok, men ibland behövs inte -it för att indikera plats. Med lite fler exempel blir det väl lättare antar jag.

Flitiga studerande.

En del ljud är väldigt besvärliga, men på den punkten tycker jag att det går framåt eftersom jag börjar höra lite hur det borde vara. Det finns även scheman med uttalsövningar och de är användbara. Förutom att språket kräver mycket grammatik har den också rikligt med ord och speciellt verb. Den biten är inte helt lätt, men jag har märkt att mitt minne fungerar bättre om jag ritar bilder.

Språk och kultur är invävda i varandra. Ta t.ex. verbet "bug". I Senegal kan man räkna med att få en massa saker ifall man säger att man gillar dem. Hos F i Mbour, fick jag cuurai (en sorts rökelse) bara för att jag var nyfiken på vad det var och de började fråga om jag gillar det. Jag hade inte alls tänkt att de skulle börja ge mig cuurai, men då jag kom hem hade jag tillräckligt för flera månader och ett kärl att bränna det i. På torget händer det också att kvinnor säger: "Ge mig din klänning." Allt detta känns ganska ovant för mig som finländare. Men så lärde jag mig att ordet "bug" inte enbart betyder att vilja ha utan också att gilla. Detta tankesätt överförs också på franska, eftersom det är inbäddat i kulturen. På wolof har man olika ord för att gilla och att vilja ha, men kulturen är den samma.

Det här är min nya look. Det är skönt att slippa fundera på frisyr varje morgon och jag tror det luftar bättre också. Fast i duschen gäller det att akta sig för att syssla med tovning.

Grodor och p^ook ke

Nu har det börjat. Grodornas kväkanden. Den senaste veckan (två veckorna?) har det regnat ganska ofta. Ömsom är det sjukt varmt och fuktigt så jag bara vill vara i duschen och ömsom svalt och behagligt efter regnen. Härligt! Med fukten och molnen kommer myggorna. Några av dem bor hemma hos mig (i tvättmaskinen?) men betydligt fler kalasar på mina ben (och t.o.m. öron) i klassrummet på kyrkans center. Myggmedel hjälper så tillvida att kräken väljer att bita någon annan stans istället. Idag gick jag och köpte en flaska insektgift som jag sprutade innan vi gick hem. Hoppas det är bättre imorgon! Mygga heter förresten pook, men "p"et låter lite (!) som ett pussljud.

Mot slutet av ett möte på centret märkte jag hur det började blåsa starkt. Havsarmen i staden ser ut som en flod, men det är saltvatten, och plötsligt började det flyga saltdamm längs dess stränder. Regnet var ganska lugnt, men vinden var hård. Flera trädgrenar hade fallit i stan och tak lyfte så att en del plåtar till och med flög ner. Hemma hade det inte regnat in. Reparationerna verkar ha fungerat bra! Däremot hade mitt träd knäckta grenar och bambuväggarna till hyddan på gården hade rasat. Får försöka åtgärda det så småningom. Min granne hjälper säkert. Strömmen och vattnet har varit igång med ojämna mellanrum. Lyckligtvis har jag en tunna tvättvatten samt en pannlampa för dylika situationer.

För någon vecka sedan fick jag veta att mina barndomsvänner från Finland råkade vara i Dakar, så jag passade på att göra en snabbvisit och titta på turistställen med dem. Trevligt återseende!

I söndags besökte jag kvinnocentret och passade på att fotas mot den gröna landsbygden. Hade visst kamouflage! Mame Coumba Faye var fotograf.

Jordnötter på den gård där mina föräldrar bott för femton år sedan.

Ett trevligt regn rullar in. Underbart ljus!

Snabba moln över Sine (havsarmen). Foto taget från kyrkans center.

Häftiga vindar över taken.

Pappersanskaffning

För att bo i ett land behöver man ansöka om uppehållstillstånd. Ofta brukar detta innebära en pappersrumba och så även i mitt fall. Jag fick lov att skaffa vissa papper till, men lyckligtvis går det att göra här i Fatick. Det innebar bl.a. ett besök på den lokala hälsostationen. Jag for tidigt på morgonen, men vi var flera som fick vänta ett antal timmar innan vi kunde få det papper vi skulle ha. Under tiden hann jag titta på en get och en katt som strövade mellan byggnaderna. Människor kom och gick de också. Varje person som passerade hälsade med någon fras på oss som väntade. Plötsligt hördes gråt en bit bort. Snart kom en kvinna gående med ansiktet i skjortärmen, men andra hämtade henne tillbaka där hon kom från. Det var tydligen någon som dött och flera av dem som kom förbi var festklädda. (Senare, på väg hem, gick ett begravningståg förbi min gård. Det vara bara män, både i bilar och promenerande. Alla var tysta, och det var många människor. Döden är mer påtagligt synlig i Senegal än i Finland.) Jag passade också på att plugga lite serer mellan varven, för egentligen skulle jag ha varit på lektion under förmiddagen. I slutet av väntetiden började vi känna oss som en grupp och gav varandra råd om följande steg i papperanskaffningsprocessen. Jag gillar att senegaleser är sociala.

Under tiden på sjukhuset försökte jag också hålla upp ögonen för information om ebola. Det fann någon plansch, men det var faktiskt inte vidare informativt. Tydligen har det börjat spridas mer info på TV vid det här laget, men jag hade hoppats på att det skulle ha genomförts en klar och tydlig kampanj i landet i god tid innan smittan kommer hit (hur man skyddar sig, vilka symptomen är, vad man gör då någon insjuknat). Nu har jag sökt info på nätet och det fanns visst att få. Här är ett exempel.

enegaldaily.wordpress.com/2014/08/14/ebola-prevention-resources/

Fattigdom, fadderarbete och senegalesisk livslust

Idag träffade jag för första gången som missionär en kvinna som berättade att hennes två barn inte hade fått mat. Hon talade visserligen wolof, så jag förstod inte riktigt vad hon sade. Sedan Korite (lokalt namn på festen i slutet av Ramadan för några veckor sedan) hade hennes familj haft problem med ekonomin. Regnperioden borde ha börjat tidigare. I Fatick har vi nu haft två lite större regn, men det skulle behövas så mycket mer. Hirsen borde vara längre än en man vid det här laget, men den når mig inte till knäna på de ställen där den börjat. Jordnötterna har iaf börjat komma upp. Men de familjer som redan sått sin hirs i juni, har problem nu, för de blev tvungna att så en gång till. Då tar maten slut. Kvinnan jag träffade kom med sina döttrar och frågade om någon behövde en bonne (hemhjälp). Det skulle hjälpa hushållskassan. Då jag berättade att jag redan har en bonne frågade hon om jag ville ta någon av hennes döttrar. Hon tänkte att de åtminstone skulle få mat hos mig. (Att låna ut sina barn till barnlösa är inget ovanligt här.)

Men situationen är inte hopplös. Vissa har "mycket" pengar. Andra har tillräckligt. I allmänhet (för det är ett fattigt land och de flesta får kämpa) är senegaleser duktiga på att hålla modet uppe och man hjälper varandra. Den hjälpen innebär iofs ibland att man inte lyckas med sitt företag. Ska man lyckas behöver man flytta bort från familjen, var det någon som berättade. Det gäller alltså att balansera noggrant mellan att stöda sin släkt och att göra vinst. 


En annan stor hjälp i livet är utbildning. För några år sedan började Senegals lutherska kyrka en yrkesutbildning för kvinnor i Fatick. Du kan läsa mer om den här eller meene ("här" på serer). Den utbildningen stöds av FMS:s fadderarbete, vilket innebär en stor lättnad för familjerna som ska betala studierna. En officiellt godkänd utbildning ger kännedom om rättigheter och större chans att få arbete. Åtminstone en av de kvinnor som studerat där har fått jobb (min bonne). Hennes kompis kom förbi häromdagen och hon gör en praktikperiod på ett hotell (?) här nära Fatick. Och de har alltså helt nyss avslutat sina studier.


På tal om den senegalesiska livslusten så berättade mina unga grannar att det var väldigt lugnt under Ramadan, men att det nog skulle bli mer liv i luckan efteråt. Det är det idag. Någonstans festas det med dunka-dunka musik och jag tyckte att jag också hörde Gagnam-style ett slag. Det kändes trevligt eftersom mitt tidigare kollegium uppträtt med Gagnam style på en julfest. Varma tankar och hälsningar till att som har börjat skolarbetet denna vecka!

Got yah!

Här är han! Lyckades fånga honom mellan myggnätet och glasfönstret då han höll på att sköta sitt jobb med att hålla myrorna i shack. Min plan är att först bomba honom med Yotox (insektgift) utifrån och sedan ta till våld då han tuppat av. Jag tycker riktigt synd om honom och vill egentligen inte ta kol på varelsen. Tänk om det skulle gå att bara vräka kräket? Vi får se imorgon! Hoppas jag inte glömmer det!

Lägg till bildtext

REGN! och språkstudier

Nu har det alltså då hänt! Vi har fått ett riktigt regn. Om jag inte misstar mig var det i tisdags på kvällen och natten. Under dagarna ser vi moln hela tiden och marken är härligt kompakt under fötterna då man går. Tack Gud säger jag! Folk for genast ut på åkrarna för att få igång jordnötsodlingarna. Stan var tommare än vanligt. Tyvärr regnade det in lite. Inte mycket, men tillräckligt för att vara oroande. Hus mår ju inte bra av att vara fuktiga och vem vet hur mycket fukt som finns mellan plåten och innertaket. Lyckligtvis ger mina grannar mig bra råd och mina kolleger hjälper till med att få saker att hända. Idag kom husägaren med byggkarl och tittade, så nu har vi stämt träff för att titta utifrån också och kanske åtgärda läckaget samma dag.

Jag börjar vänja mig vid att tiderna flyter lite och att saker inte går enligt planerna. Ofta blir något klart först efter några försök och är man själv sen så är det inte så farligt. Det gäller att planera in lite mer tid än jag är van vid från Finland, eftersom det alltid är någon som man ska hälsa på. Men vissa saker ska man förstås vara i tid med som språklektionen t.ex. Vår lärare är professionell och mycket kunnig. Jag är glad att det har börjat! Vi har gått igenom hälsningsfraserna som är mycket viktiga i den här kulturen. En hel del grammatik har kommit på köpet.

Mitt hem.

Det var lovande moln...

...och det blev regn!

Jag gillar gardinerna och möblerna!

Nu har jag bord, men tidigare fick jag improvisera med tvättställningen och en matta.

Nyinflyttad, men var är regnen?

Säng och skåp kom i söndags, men det visade sig vara en hel del i huset som inte var i skick trots att jag trott det: diskbänken läcker, varmvattenskranen i badrummet behövde bytas ut, gardinstänger behövde sättas upp osv.  Jag valde att flytta in i onsdags och nu är det mesta fixat. Pastorn i grannskapet kom med sin fru och hade en hemmets välsignelse med mig. Jag var verkligt glad.

Det nya hemmet kom också med en kombo/sambo på köpet. Det var min hemhjälp som påpekade det först. Idag träffade jag honom (?) för andra gången. Jag hade varit ute och gå i naturen med min landsmaninna. Lamporna i köket hade varit släckta och jag tände för att ta något på diskbänken. Plötsligt märkte jag att kärlen i torkställningen rörde sig. Då jag lyfte på handduken sprang en gecko upp bakom skåpen (max 0,5 cm brett mellanrum). Jag hade trott att det skulle räcka med att ha en duk över disken, men nej. Min hemhjälp har med stor möda diskat i hett vatten för att kärlen inte skulle ha bakterier, men min sambo gör allt detta om intet. Å andra sidan äter han säkert upp eventuella kackerlackor. Fast kackerlackornas avföring är inte lika iögonfallande. Nej, vid bästa tillfälle ska jag ta livet av honom... Fast det kan dröja.

Inatt vaknade jag kl 3 av att det regnade. Jag steg upp och stängde alla väsentliga fönsterluckor ifall det skulle till att regna på allvar. Tyvärr blev det ingen bara några fjuttiga droppar. Det lär redan vara för sent. Hirsen på åkrarna har förstörts och det måste till en ny sats ifall regnen verkligen kommer. Alla har inte råd. Djuren skulle iaf må bra av att ha något att tugga på. Be om regn! Det behövs verkligen eftersom landet är beroende av sitt jordbruk.

Skräp

De senaste 24 timmarna har varit en av de dagar då kulturskillnader, och brist på inre modeller för hur saker fungerar här i kombination med strömavbrott igår, gör mig trött. Men idag ska jag få hämta möbler från snickaren. Kanske jag kan flytta till "mitt hus" imorgon. Ikväll ska jag spreja med insektmedel en gång till så att det är gjort innan flytten. Helst skulle jag inget göra en söndag, men Korite (eller Eid al-Fitr som är slutet på Ramadan) torde infalla på tisdag och då blir ingenting gjort.

Men det jag egentligen menade med rubriken skräp är följande: Här finns ingen sopsortering. Någon slängde in ett mobilbatteri på vår gård en dag och det enda stället att sätta det på är i en tunna, som senare mot betalning förs till en sophög utanför stan. I den sophögen finns allt. Är det någon som vet vad man ska göra med skadligt avfall? Någon som vet hur man kan lära sig att skilja på brännbart och icke brännbart plast? Det flyger plastpåsar överallt. Någon som vet om hur man kan tjäna pengar* på skräpinsamling? Har en dröm om att någon återvinningsfirma/sopfirma skulle kunna göra landet renare och samtidigt rikare. Någon form av kompost och djurfoderssortering borde jag åtminstone kunna tillämpa...

*Motivationsfaktor i ett land där man försöker klara livhanken

Vardagstankar

Att ha hemhjälp (bonne) underlättar livet en hel del. Att få rena kläder utan att själv behöva slita för det kvällen innan känns skönt (jag har inte tvättmaskin). Samtidigt medför det en hel del funderande också. Man måste ju hitta på lämplig sysselsättning ifall alla kläder är tvättade  :) och fundera hur man finkänsligt förklarar hur man ska göra i en toubabs (västerlännings) kök för att den inte ska bli sjuk. Jag tycker att vi har kommit igång mycket bra.

Det är också förvånande hur snabbt jag vant mig vid att säga nej till barn som behöver något (flera gånger varje dag på stan). Eftersom tiggeri är satt i system för talibe (se engelsk förklaring här, scrolla gärna neråt) går problemet inte bort med att man ger pengar och det finns många pojkar som ber om det. Faran är förstås att bli kall och okänslig för människors lidande. Här tror jag det är viktigt med hurudant bemötande man ger barnen. Eftersom det finns ett oändigt behov av hjälp, måste man välja hur man går tillväga eller kanaliserar resurserna.

Igår köpte jag vatten. Femtio liter tror jag det blev. Kranvattnet är lite salt, så det är för badrum och disk, dricksvattnet är källvatten i flaskor och för mat och tevatten kan man köpa filtrerat brunnsvatten. Det vattnet kunde också drickas, men igår såg jag hur det går till då det sätts i dunkar och konstaterade att jag åtminstone kunde börja med att huvudsakligen dricka källvattnet.

Igår kom också det tredje (eller fjärde) regnet. Än en gång ett stilla regn och inte något ordentligt, men strömmen gick både på kvällen och på morgonen. Det hjälpte temperaturen också. Skönt!