Under veckan träffade jag en kattunge som jamade på min gård. Det ledde till lite kattdiskussion med mina anställda under vilken det kom fram att föda heter "rim" på serer. Då insåg jag att jag kan en sång med det ordet: Yeesu rimte Betlehem= Jesus föddes i Betlehem. Bokstaven t i "rimte" är suffixet -it som indikerar att verbet kopplas ihop med platsen där Jesus föddes.
Med vår lärare fortsatte diskussionen och då fick vi veta att "rim" är det verb som används då djur föder och inte då människor föder. Ordagrant betyder det "sätta ner" (eller egentligen "mettre bas" på franska). Jag tycker det är ett spännande teologiskt ställningstagande. Inkarnationen hade djuriska och ödmjukande aspekter. Dessutom indikerar det att dualismens gap är överbryggat.
"Han gick längs åkerrenar. Han slog sig ner på stranden [...] Sedan dess är marken helig. Ängar källor, berg och vind bär en lovsång vänd mot Gud."
(Jag tror iofs att det var heligt redan tidigare eftersom Gud redan skapat det, men iaf. En fin sång. Var det Per Harling eller Åke Edvinsson som skrev den?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar