F bodde ungefär där jag trodde, men husen runtomkring har blivit större. Hennes mamma var också där liksom F:s son P, som verkade må bra. Han kunde inte så mycket franska, men på något sätt kunde vi kommunicera lite iaf. De andra jobbade. P hjälpte mig att hitta till U och hennes dotter L. Med U var det enbart wolof som gällde, men hon förstår att tala enkelt. L talade också franska. Det är verkligt roligt att ha dessa kontakter. F:s granne kände igen mig där jag gick med P. Väl hemma hos F igen presenterade hon mig som sin dotter och jag kallade P min lillabror. Nu är jag bara helt otroligt rörd av hela mötet. Vi pratade så mycket om allt möjligt. Jag tror jag lovade att komma till Mbour på Korite (slutet av ramadan).
Fast jag har mycket att lära mig! Jag märker att det är mycket viktigt för serererna att jag kan deras språk och gör mig hemmastadd hos dem, och mina gamla bekanta vill förstås att jag talar deras :) En sak i taget.
Skönt att höra att du har varmt umgänge runtom dig! Hälsningar från hallonbuskarna på torpet, kram
SvaraRadera