Begreppsvärld

Vi håller på att förbereda ett barnskyddsseminarium som ska hållas i maj. Jag och en kollega har ansvar för ett parti om mobbning och barnaga. Det måste genast sägas att sererernas barnuppfostran görs på annat sätt än "hemma". Ta t.ex. ett gråtande barn: Som västerlänning skulle krama det och försöka ta reda på hur det är fatt medan jag använder röst- och minspråk som signalerar medkänsla. Här frågar man kanske barnet varför det gråter, man kan ta det i famn och man torkar gärna dess tårar, men något överdrivet gullande är det inte tal om. Snarare fokuserar man på att få slut på gråten.

Barnaga är lagligt för familjehuvud i syfte att fostra och i enlighet med barnets ålder. Men det är förbjudet i skolan sedan en tid tillbaka. Att ge "nya" redskap för att hålla ordning i klassen är därför något att satsa på inom utbildningsväsendet. I fråga om mobbning stötte jag idag på ett problem. Den franska termen är "harcèlement", och det serer-ord som man erbjöd mig var "xasan". Men det visade sig efter ett tag att detta serer-begrepp mera handlade om tillrättavisning än om mobbning. Vi hade långa listor på exempel på mobbning och även dessa var svåra att översätta.

Serer är väldigt nyanserat på vissa områden, men verkar ibland totalt enkelspårigt på andra. I vissa fall kan det finnas ett ord för att beskriva ett europeiskt begrepp, men eftersom man inte är van att använda det är det svårt att komma på vad det skulle vara. Vissa franska ord används annorlunda här eftersom man inte har samma kontext, speciellt som många ord har olika betydelser i olika kontext. Harcèler betyder ju t.ex. också att oroa, utöva påtryckning eller kritisera och inte bara att mobba.

Utifrån vad jag lärt mig, verkar det som om begreppet mobbning inte finns här. Enskilda delar av mobbning som att såra, skada fysiskt, tala illa om någon mm finns däremot. Jag är bombsäker på att det kommer att råda en viss begreppsförvirring under vår del av seminariet. Gränserna för vad man kan göra (och vad det betyder) är nämligen annorlunda här än i Finland och vi förstår inte ännu tillräckligt av kulturen för att kunna göra riktiga bedömningar.

Bild tagen i Renaissans Monumentet i Dakar. Statyerna föreställer olika stammars kulturella företeelser,
bl.a. sererernas brottningssport. Bilden har inget annat med inlägget att göra än att det handlar om kultur. 

Morgonväckning

Att ha sovmorgon i detta land är rätt svårt. Oftast börjar det med rök som kommer in genom sovrumsfönstren jag lämnat öppna på kvällen för att inte smälta bort i sviterna av eftermiddagssolen på sovrumsväggen. Röken kommer oftast av grannhustruns morgonmålsbestyr över öppen eld precis bredvid mitt fönster någon gång mellan kl 5-6. Be gärna att de skulle ha råd med gas istället, eftersom jag är lite oroad för vad koldioxiden ska göra med min hälsa (och hennes!)  Kanske det inte är så allvarligt, men hur vet man.

Böneutropen är jag vid det här laget så van med att det inte stör vidare mycket. Det samma gäller för det mesta de bräkande fåren hos den andra grannen. Hönorna och tuppen hos första grannen ställer ibland till en orolig kavalkad som kan hålla på ett bra tag. Undrar vad det är som triggar den. Ibland är det så varmt att jag lämnar gardinerna öppna och i så fall vaknar jag bombsäkert med ljuset senast 7-tiden. Idag var det grannkökets kvinnopalaver som slutligen gjorde slut på min sömn, men oftast blir det lite lugnare igen efter kl 8. Fr.o.m. den tiden kan man däremot förvänta sig att åtminstone någon kommer på besök minst en gång. Jep, nu är någon vid porten :) När man talar om trollen.

Det logiska vore att bli morgonmänniska, men det är lättare sagt än gjort. Vissa morgnar kan man faktiskt slumra sig igenom rätt länge och då njuter jag.

Veckoslut!

Det har varit ett strålande veckoslut. Det började med min hemhjälps födelsedagsfest där vi hade kul. Nästa dag reste jag med en kollega till Saly för att se på havet. Vi hittade Obama hotell med bra strand som man fick sola och simma vid som en del av lunchförmånen. Riktigt bra! Dit far jag gärna igen, trots att den lilla simbassängen bara var för dem som hyr rum. Vi passade på att shoppa också. Jag prövade på att ta hem sorbet, men det gick inte vidare bra eftersom kylväskan hade stått i en varm bil hela dagen. Trots att jag gjort en lååång inköpslista och glömde den hemma var det bara bönor och tomatpuré som inte kom med hem, så det gick också fint. Idag bjöds jag på lunch hos kyrkans president. Vi hade givande samtal om teologi och etik. Kvällen har jag tillbringat på min nattvakts barns namngivningsceremoni. Mamman som fött barn för 8 dagar sedan dansade också. Det är bara nåd!

Ngalax

Till påsk tillreder man ngalax och delar med sig till grannar och vänner. Jag kände mig som jultomten då jag promenerade/körde runt och delade ut min andel. Trodde jag hade gjort rätt så mycket tills jag insåg att andra gör tre stora tvättfat istället för ett. Här kommer en liten guide till ngalax-tillredning.

Gör couscous (av hirs).

Tag en balja med Baobabträdets frukt ...  

och blanda med jordnötsgegga och vatten tills "fruktköttet" löst upp sig.

Sila bort kärnor och frukttrådar.

Häll i kokos, banan och andra smakämnen.

Värm upp couscousen med ångkokning.

Tillsätt smör.

Portionera upp och dela ut. Elisabeth Sarr på bilden är en av mina grannar och en prästfru.

Påsk och fasta

Som vanligt är jag överraskad av den helg som kommer. Tänk att det redan är dags för långfredag! I år har jag inte klarat av att följa det jag tänkt göra under fastan och jag har inte följt med någon bestämd text för fastetiden heller. Därför har är jag inte förberedd nu. Allt som oftast är det någon som frågar hur det går med fastan eftersom de vet att katolikerna fastar och helt enkelt utgår från att alla kristna fastar. En av kollegerna skämtade om att vi är baay/yaay Yeesu. Det betyder bokstavligen Jesu far/mor men hänvisar till en gren av det mouridiska brödraskapet som heter baay/yaay Faal. En baay Faal behöver inte fasta under Ramadan och inte heller följa bönetiderna.

Jag måste erkänna att jag skäms lite över att inte fasta. Det passar nämligen som hand i handske med vissa muslimers uppfattning om att kristna inte tar tron på allvar. Många av de muslimer jag talat med under språkstudierna tänkte att de kristna förkastade Mohammed för att de var lata och därför förvrängde Jesu ursprungliga muslimska budskap. En viss tröst fann jag i början av fastetiden då jag läste Jesu uppmaning att inte be i gathörnen eller spöka ut sig under fastan för att folk skulle se hur from man är. Men det utesluter ju inte att det är bra att vara from på ett äkta och ödmjukt sätt.

Mitt svar till frågande senegaleser är att jag är protestant, och att protestanterna inte fastar lika strängt som katolikerna. Här i landet "kör de en hard core-version" som liknar muslimernas men som helt enkelt håller på längre.

Senast jag fick frågan var ikväll utanför min port till vänster vid telefonstolpen.