Fotograferingsutflykt - eller: Senegalesiska inkomstkällor och hur missionärer slappnar av

Förra veckoslutet bar det av på fotograferingsutfärd med några kolleger. Det var roligt att få känna sig lite artistisk och koppla av som finländare.

En ivrig fotograf.

Såhär såg hirsen ut. Det har alltså börjat arta sig riktigt bra! Skönt! I Gandiaye ha de redan börjat skörda. Tack Gud!

Det är ingen liten höjd på hirsen!

Hirskolvar.

Närbild: Dessa blommor behöver regn för att trilla av så att det inte börjar kräla maskar på kolvarna. Lyckligtvis kom ett starkt regn och fixade allt mot slutet av veckan. Tack Gud!

Vi besökte havsarmen som kommer ganska långt in i landet, även till Fatick. Eftersom vattnet avdunstar är det saltare än havsvattnet. Där kan människor också fiska. Då vi i söndags tog oss en simtur var vattnet 33 grader. Svalt och skönt! På avstånd såg vi några fiskare lämna fisk åt oss vid bilen och vinka. Folk är vänliga!

Vi passade på att stå modell vid en söt liten Baobab.

Det händer även vissa framsteg på sopfronten. Här är en sophög utanför staden och det växer redan gräs på den.

Vilket djur gör sådana spår?

















Skrolla...

Ja, det handlar om kossor. Att ha husdjur är en viktig del i ekonomin för många. Vissa är professionella kouppfödare.

Observera krysset på kossans mage! De ristar in dessa märken i kon och jag tror att det beror på att de tänker sig att kraften från Gud finns just i krysset. Under pojkarnas omskärningsrit ritas ett kryss på markern och i en hydda anses just mitten av hyddan (i krysset under takbjälkarna?)  ha mest av Guds flödande energi. Åtminstone om man får tro en bok jag läst under missionärsutbildningen.

Den salta havsarmen är ett bra ställe för att göra salt. Lönen för ett dagsarbete är 2000-2500 CFA. Hårt arbete under solen. Ca 3-4 euro, men här kan man köpa en hel del för den pengen, beroende på vad det är man vill ha förstås. En höna?

Solnedgång...

Underbart ljus!

Ah! Det här var ett skönt sätt att fira Tabaski!