Jag har känt mig en aning lat den senaste tiden. I förrgâr läste jag lite wolof istället för att ta itu med en bokrecenstion, och häromkvällen gick jag till strandkafét och spelade spel med min granne. Men igâr hittade jag motivation sâ till den grad att jag tog en joggingrunda, städade och skrev en intressant uppgift som verkligen gav mig flow (under flera timmar).
Förra veckan hade jag en lärare, denna vecka var det en annan och nästa vecka blir det en tredje, som jag träffat tidigare och som jag gillar mycket. Denna veckas lärare har haft oss att skriva formella brev, men med en liten tvist som gör det hela mycket mer spännande. (Moddalärare kan spetsa öronen ifall ni inte redan känner till övningen... vilket ni ofs säkert redan gör.) En av uppgifterna var att skriva ett klagobrev till sin hjärna, och att svara pâ nâgon annans klagobrev.
Gârdagens läxa var att välja tvâ historiska personer och skriva till den ena i egenskap av den andra. Det viktiga var att tydligt förmedla avsändarens känslor. Jag valde att skriva ett brev frân Jesus till Rosa Parks. Ok, inte vidare originellt att skriva kärleksbrev frân Gud i relliskretsar, men jag blev inspirerad. Det blev mitt längsta (franska) verk hittils. Jag är riktigt nöjd. Infogar en kort snutt om Rosa Parks. Den som vill öva sin franska kan läsa textningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar