Ungdomsweekend i Mbeetit

Kommer inte ihåg att jag skulle ha varit här förut, men det kan ju ha ändrats en del längs med åren. Lördag eftermiddag hittade jag "helt på egenhand" till kyrkan i Mbeetit.

Det var inte mycket folk på plats men de som var där hade desto mer att säga. De unga diskuterade nämligen intensivt om en muslim som tror på Jesus blir frälst. Vissa menade t.ex. att den muslim som tror på Jesus (så som kristna) inte längre är muslim.(Se mer om liknande diskussioner här) Sedan gick diskussionen vidare till relationen mellan karismatiska rörelser och lutherska kyrkan. Liksom i Finland tenderar unga att vara intresserade av mer frikyrkliga inriktningar eftersom de mer berör fenomen som här kallas "mystik"... Som vanligt skulle det ha varit enormt kul att veta exakt vad folk sade, men jag fick nöja mig med att kolla upp vissa punkter efteråt med en av deltagarna.

Under kvällens lopp kom allt fler personer, men det var först mot tiotiden som kvällsmåltiden var klar och vi kunde börja själva tillställningen: Med kristna förtecken visade ungdomar upp sina talanger och delade glädje medan det fick möjlighet att lära känna varandra bättre. Vi började med välkomsthälsningar och med att sjunga "Weekend de la Jeunesse, Mbetit 2015" med en försångare. Det var en bra publikuppvärmning.

Först i tur var en barnkör som sjöng att Jesu barn kommer och att de ska vara hos Roog Seen. Roog betyder Gud, Seen är ett efternamn och Gud råkar ha det efternamnet i serer-kulturen. Allt eftersom sången fortskred ökade takten, som den gör i (nästan) alla sånger som trummas. Vuxna steg in i ringen och började dansa i tur och ordning. Inget långsamt uppvärmande i detta land. Här förstår man att ta ut det bästa av kvällen. Märkte att jag blivit gammal eftersom jag höll på att somna där jag satt redan innan kl 12, så jag gick och lade mig i ett rum i prästgården.

Nästa dag åt vi (antagligen) den couscous som blivit över från kvällen innan, men uppvärmd. Även jag använde handen. Innan gudstjänsten passade folk på att värma upp trummorna. Finländaren ville njuta en stund av att vara på landet. Är det inte underbara ljud?

Det var församlingshelg och ungdomsweekend, så några minuter före gudstjänsten såg det ut som på bilden, men sedan fylldes platserna snabbt. Barnen uppmanades gå ut på söndagsskola under träden. Där dansades och trummades det också. Vuxna satt under ett annat träd. Utanför fönstret såg jag några gamar som kommit för att kalasa på resterna av gårdagens gris. (Byns damer blev rätt intresserade då de såg bilderna jag tagit av dem.) Gudstjänsten avslutades med dans.

Söndagskolan.

I väntan på maten inbjöds jag till en familj i närheten. Mamman i huset kände Astu Saar från Thiadiaye-tiden. De gav mig ägg, underhållande förevisning i hirsmalning på det traditionella sättet med infogade handklappningar och två mortelstötar, samt mer dans. Vad som inte heller fångades på bild var då damerna kom bärande på flera fat över sina huvuden och alla unga satte sig runt någondera av de många faten. Det var som en nobelfests procession. Slutligen avslutades tillställningen med kort snack och bön. (Se bilden nedan.)

Återstod att packa in hemvändande resenärer i transportmedlen, vilket inte var en enkel ekvation.