Under barnskyddsseminariet nämnde jag en ramsa vi använde för att retas som barn i Mbour. Nu har vissa av mina kolleger tagit för vana att "retas" med hjälp av den. [Då du läser följande två mening ska du tänka att jag ser överdrivet oroad ut, svänger huvudet överdrivet och smackar förställt uppgivet.] "Ja, ja... Sådär går det. Man uppnår motsatta effekter till de man önskade."
Hur som helst ledde en nytolkning av sången idag efter jobbet till en diskussion om hur man skulle översätta "vishet" till serer. Debatten under trädet vid centret engagerade samtliga och det slutade med att man tog upp flera olika bibelställen för att hitta svaret - bl.a. 1 Kung 3:12 där Salomo får vishet ( o jeg-yiif) av Gud eftersom kungen bett om ett lyhört hjärta för att kunna skipa rättvisa för folkets bästa.
Jag märkte än en gång hur Bibeln blivit ett rättesnöre för korrekt serer. Det har kanske någonting att göra med att Bibeln är kanon, men den egentliga orsaken är att översättarna verkligen varit måna om att använda så äkta serer som möjligt. Man gjorde ett grundligt arbete. Det har iofs också visat sig att det har gjort Bibeln lite svår att förstå för många. Vardagsspråket påverkas starkt av wolof och franska och något standardmodersmål undervisas inte i skolorna. Så Bibeln är ett omfattande verk som bevarar språket. Att den sedan lästs in i ljudfiler, som kan spelas upp, hjälper både förståelse av dess innehåll och språkvård. Kulturen här är fortfarande väldigt oral.
(Fast nu då jag skriver detta undrar jag hur pass "serer" ordet "doŋ", som står ovanför 12:an, egentligen är.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar