Det händer i buchen

De två senaste veckorna har det blivit mycket körande och främst till dagklubbarna. Det har varit bra att komma igång med någonting vardagligt och samtidigt se om vårt materialförbättringsprojekt burit frukt. Möblerna är definitivt omtyckta. De är stadiga trots att de t.o.m. kunde ha varit 10 cm kortare. Klart är i varje fall att de är en ordentlig förbättring sedan tidigare. 

I en dagklubb delade läraren ut bildhäften till de mindre barnen innan han började undervisa de större om bokstaven o. Bildhäftena är väl använda och läraren sade till att de inte fick riva häftena. Det klarade de små, men då en inlimmad lim hade lossnat lite var det svårare att inte få den att lossna helt. Det som slog mig allra mest var deras behov av att diskutera vad de såg. Och vem skulle inte ha det? Vissa bilder är utanför deras erfarenhetsvärld och öppnar för nya intryck. Barnen frågade t.ex.sin lärare om en hjort-unge som de såg på bild. Vad är det? De kunde ha föreslagit en killing eller ett lamm, men för dem var det nog självklart att bilden INTE föreställde det. Alla har de stor erfarenhet av sådana djur. Och jag har ingen aning om vad hjort eller ens antilop heter på serer, så jag kunde inte hjälpa. Vet senegalesiska småbarn vad en antilop är?

Bilderhäftena har gjorts av missionsvänner i Finland och skickats med missionärers (och andras) packning till dagklubbarna, för att barnen ska lära sig läsa bilder. Väldigt få barn har böcker i Senegal och bilder finns främst på TV. I allmänhet är de mycket fina arbetsredskap som intresserar barnen.

En morgon kom vi till en klubb som var stängd. Den finns i den lokala skolans utrymmen så vi frågade grannklassens lärare om han visste varför det var så. Han berättade att vår klubb var stängd pga en olycka som hänt i lärarinnans by under natten. En stor urgammal Baobab hade fallit ner på ett hus och ett barn hade förts till sjukhus i Fatick. Lyckligtvis hade ingen skadats allvarligt, men alla var chockade. Vi for dit och besökte familjen tillsammans med dagklubbsledaren.

Ett god frukt av vårt materialförbättringsprogam var att grannklassens lärare frågade oss om de pedagogiska leksaker vi skaffat, speciellt pusslet. Han skulle gärna köpa sådana och han trodde det skulle finnas pengar för det i deras budget. Vi blev mycket nöjda att kunna bidra nya idéer.

Nu har toaletterna blivit klara och tagits i bruk. Här är två bilder från dagklubben i Tock-à-Mbel.

Min pappa är på besök. Vi passade på att besöka missionens gamla kabann dvs en slags sommarstuga. Här har de första missionärsfamiljerna dragit sig undan för att simma och ha lite privatliv på landet. Jag minns ännu hur stämningsfullt det var att sova där med andra barn och det mysiga ljuset av gaslampor. I något skede övergav vi byggnaden eftersom lokala ungdomar också gillade idén och liksom tog över den. Idag finns den strax utanför muren till Faticks lyxigaste hotell, som också har simbassäng (längs landsvägen finns också ett hotell, men det är lite enklare). På andra sidan av huset finns grinden till ett center för traditionell läkekonst med rötter i naturreligion.