Motion, Nioro och Ramadan

Det lär vara så att missionärer och hjälparbetare lätt får problem med hälsan pga brist på motion. Jag har prövat cykel, promenader och jogging. Det som funkar bäst är iaf ett gympaprogram som jag kan göra hemma framför fläkten och datorn. Eftersom jag oftast glömmer att hitta andra föremål som vikter är det lätt hänt att det blir serer- och wolof-bibeln som hjälper mig att bygga muskler. I detta land är det en aning kontroversiellt, eftersom muslimer uppfattar själva den fysiska boken (Koranen) som helig och inte enbart budskapet på dess sidor. Mitt beteende skulle i mångas ögon uppfattas som respektlöshet mot min heliga skrift. Själv tycker jag bara det är bra att de religiösa föremålen hjälper mig att vårda det Guds tempel som är jag (i enlighet med skrifterna).

Jillian Michaels har faktiskt varit väldigt bra för min hälsa under flera år. Jag rekommenderar hennes 30 day shred. Men motion är individuellt och var och en behöver hitta det som passar dem.

Under veckoslutet styrde mina två kolleger och jag kosan mot Nioro du Rip. Vi gör församlingsbesök för att bekanta oss med församlingarna och för att samla idéer för arbetet. Vägen till Kaolack var gropig som bara den, men nu har reparationerna kommit igång. Ovan kan man se prästgården i Nioro. 

Under kvällen blev vi bjudna på mat. Under måltiden kom en av pastors praktikantens kaniner och stal ett bröd av oss.

Här är kyrkan. Församlingen i Nioro grundades av norska lutherska missionärer som även stått för byggnaden. För några år sedan slogs "finska-, amerikanska- och norska" lutheranernas kyrkor ihop. Nioro är mestadels wolofspråkigt och Linguère (där amerikanerna var) är pular. Men majoriteten av Eglise Luthérienne du Sénégal är fortfarande serer. Det jag lade mest märke till i Nioro, var att Sine-regionen där serererna bor verkar vara mer religiöst tolerant än resten av Senegal.

Nu är det fastemånad. Jag älskar natthimlen. Flera kvällar har jag diskuterat med min nattvakt om den starka stjärnan till höger är en planet eller en satellit. Då Ramadan började såg det väldigt vackert ut med den späda månskäran bredvid "stjärnan". Nu har den redan hunnit växa till sig på bara några dagar. Min hemhjälp fastar och jag tycker det är lite olustigt att hon ska behöva laga min mat utan att själv få äta. Under en resa för några år sedan i palestinska områden under Ramadan fick jag lära mig att det där inte är ok att äta eller dricka offentligt under fastan. Här funkar det annorlunda. Hur som helst, är Ramadan en bra tid om man vill diskutera religion. På TV visas dagligen program som informerar om vad som är ok under fastan enligt islam. Precis som i Finland under jul annonseras reklamen med en liten filmsnutt som är inspirerad av högtiden. Med den skillnaden att jag upplever mer äkta vördnad i den senegalesiska animationen...