Det är konstens natt i Vasa. Jag går omkring och ler nästan
hela kvällen. Tänk att det finns så mycket! Vilket otroligt utbud på kultur!
Vilka möjligheter till kreativitet! Och så mångsidigt! Och lett av andra
människor så att man bara behöver ta sig till ett ställe och sedan låta sig
ledas. Vad skönt! En annan kväll sitter jag på After Eight och tar del av en
välregisserad konsert som får det att spritta i benen på mig och
tillfredsställer mitt medeltida intresse.
Bastubad, barfota fötter i mossa, skogspromenad med älgflugor, klättring
på sten i barndomens skogar, plocka äpple till sylt, räfsa slagen äng. Så
exotiskt och erfarenheter som känns som gamla bekanta. Ja, Finland är verkligen
möjligheternas land!
Under konstens natt fanns två tält för utveckling av staden.
Man bad att få mina idéer på vad som kunde förbättras. Jag kom inte riktigt på
något, bara det som var bra: Hälsovård, äldrevård, välorganiserad
infrastruktur, mångsidig och hälsosam mat, bibliotek, drickbart vatten i kranen
(en lyx som iofs kanske inte är rätt), ett levande kulturliv, loppisar,
återvinning, sopsortering osv. Senare kom jag på att det som borde åtgärdas,
inte bara i Vasa utan i hela landet, är överkonsumtionen. Det är ett enormt
överflöd. Jag skäms inför senegaleserna. Antagligen är det en rättfärdig skam. Och
ändå hänger jag mig år konsumtionen på ett orättfärdigt sätt. Arbetaren är värd
sin lön, men arbetaren behöver inte ha ett överflöd. Av den som getts mycket
kommer också att begäras mycket. Jaha Finland, vad kan vi säga att vi gjort för
världen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar