Fortsättning...
Nästa dag gjorde vi talko-arbete i Gandiols församling där det första helt lutherska kapellet en gång stod. Vi bar tegelstenar och flyttade undan gräs.
Senegaleserna var noggranna med att vi finländare inte tog i tegelstenarna innan de först själva hade flyttat på dem och avlägsnat eventuella faror. Till slut ville de inte att vi skulle göra så mycket, vilket visade sig vara bra. Plötsligt började de nämligen slå med sina harv-käppar i marken. De hade stött på en huggorm: gul och svart. Den var inte så farlig, men hade nog lite gift.
Sedan tyckte senegaleserna att det fick räcka med talko. Istället lekte vi några lekar med barnen. (Spegeln)
Jeanne Marie hade följt med vår grupp sedan bröllopet. Hon hjälpte till med översättningen eftersom hon kan engelska. Den dagen fick vi också besöka hennes hem för att se hur man bor på landet. Det uppskattades mycket. Några tjejer och också och talade med oss, medan andra knöt vänskap med en av gårdens hästar.
Det obligatoriska besöket i en baobab där grio-kastens medlemmar begravdes innan den seden blev förbjuden.
Gruppen hann tillbringa någon timme i på en hotellstrand efter söndagens gudstjänst och lunch i Mbour. De fortsatte vidare till Dakar och jag reste hem för att vila upp mig efter allt översättande. Det har varit trevligt att turista lite i gott sällskap. Man ser nya saker varje gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar