Tack!

Hej!

Jag vill här tacka för kort, julklappar, julbrev och annan korrespondens jag fått i december. Ofta anländer det först i januari, men det är precis lika välkommet då också! Jag är dålig på att sända tack till var och en enskilt, men det är en stor uppmuntran att få hälsningar hemifrån. Så tack för er omsorg och att ni tagit er tid! Jag uppskattar det storligen!

Anna-Lena

Teologi och kontext

Allt emellanåt stöter jag på teologiska frågor. Titta t.ex. på klippet ovan. Det är en sång i en gudstjänst i Mbour. Väggen bakom altaret avbidar Jesus och barnen samt Jesus som går på vattnet. Men vilken färg har Jesus på bilden? De flesta i Europa och Afrika kanske skulle säga att han är vit. Men jag har stött på personer som eventuellt kunde säga något annat. Varför är det så viktigt för så många att Jesus ska ha europeiska drag?

Här är det en kroppslig Jesus som går på vattnet. I en annan kyrka jag nyligen besökte var Jesus avbildad som en enorm suddig skepnad på vattnet. Den tydde på en kristologi som visserligen kunde passa i en afrikansk kontext, men som verkar glömma Jesu mänsklighet och inkarnationens mysterium.

I en predikan jag nyss hörde beskrevs judarnas lag som judarnas tradition och jämförbar med sererernas tradition. Jag har hört liknande tankar annanstans, där följden ibland blivit att den hebreiska Bibeln egentligen inte är mer inspirerad än den tro som finns här sedan tidigare (även den monoteistisk). Senegalesers tro är iofs mycket närmare judisk tradition än t.ex. asatron, men jag skulle inte kunna tänka mig att värdera varken asatro eller Kalevala som lika inspirerade som GT. Å andra sidan är det antagligen i någon mån en frukt av 1000 års kulturpåverkan i Finland, som får mig att tänka så. Och att jag har väckelsebakgrund.

Häromdagen hörde jag att många av mitt kvarters kvinnor besökt en karismatisk pastor vid torget. Både muslimer och kristna far dit för att bli helade och det som berättades lät lite konstigt. Jag frågade personer i lutherska kyrkan om de visste mer och fick då namnet på samfundet. En googling visade att det var Universalkyrkan av Guds Rike, som startat i Brasilien och vars pastorer ofta gör enorma pengar, speciellt högre upp i hierarkin. Den har även nått framgångar i Afrika och vill nu alltså etablera sig i Fatick. Jag har inga problem med karismatik, så länge det är sunt. Pengamissbruk, framgångsteologi och överbetoning på vissa andliga fenomen är däremot tecken på att man ska akta sig. Bara för att det går hem i den här kontexten, betyder inte att det är bra. Be gärna för vishet.

Vad som är skönt med Senegal är att man kan tala om tro. Om inte jag gör det, så gör någon annan det. Diskussionen om pastorerna vid torget inspirerade mig i mitt eget andliga liv. Gud kan använda många situationer för att dra oss till sig. Det finns också en vänlighet här. Man kanske inte håller med alla, men man försöker att inte rakt ut fördöma varandra. Gemenskapen är viktigare.

Finländare på besök 2

Fortsättning...

Nästa dag gjorde vi talko-arbete i Gandiols församling där det första helt lutherska kapellet en gång stod. Vi bar tegelstenar och flyttade undan gräs.

Senegaleserna var noggranna med att vi finländare inte tog i tegelstenarna innan de först själva hade flyttat på dem och avlägsnat eventuella faror. Till slut ville de inte att vi skulle göra så mycket, vilket visade sig vara bra. Plötsligt började de nämligen slå med sina harv-käppar i marken. De hade stött på en huggorm: gul och svart. Den var inte så farlig, men hade nog lite gift.

Sedan tyckte senegaleserna att det fick räcka med talko. Istället lekte vi några lekar med barnen. (Spegeln)

Jeanne Marie hade följt med vår grupp sedan bröllopet. Hon hjälpte till med översättningen eftersom hon kan engelska. Den dagen fick vi också besöka hennes hem för att se hur man bor på landet. Det uppskattades mycket. Några tjejer och också och talade med oss, medan andra knöt vänskap med en av gårdens hästar.

Det obligatoriska besöket i en baobab där grio-kastens medlemmar begravdes innan den seden  blev förbjuden.

Gruppen hann tillbringa någon timme i på en hotellstrand efter söndagens gudstjänst och lunch i Mbour. De fortsatte vidare till Dakar och jag reste hem för att vila upp mig efter allt översättande. Det har varit trevligt att turista lite i gott sällskap. Man ser nya saker varje gång.

Finländare på besök

Finska ungdomar har besökt Senegal. Efter ett visst strul med bagage och inköp av morgonmål mm begav vi oss "raka vägen" till ett bröllop i Mbettite. Efter den långa resan och bröllopet var alla färdiga att fara till logementet. 

Som en bekant till mig en gång sade: "Jag upplevde Senegal som en attack mot mina sinnen. Allt på en gång: starka dofter, synintryck, ljud, människor som trängdes." Logementen i Senegal är häller inte vad man är van vid om västerlänning. Speciellt inte om vessan är ett hål i golvet och det är dammigt pga en blåsig dag.

En dag besökte vi en serere förskola i utvecklingsprojektet. Barnen stod prydligt uppställda enligt klass då vi kom. 

Finländarna tittade nyfiket på dem innan vi hade möjlighet till närkontakt och vi i vår tur var det stora evenemanget för den bredvidliggande franska  skolans lite äldre elever. (se barnen på muren)

Här får barnen till vänster undervisning i tvätt och hygien, medan de övriga t.ex. skriver ettor och färglägger. 

En annan dag besökte vi kyrkans klinik, med system för uppföljning av mammor som inte kommit tillbaka för rådgivning. 

Och kyrkans kvinnors skola för unga kvinnors yrkesutbildning. Tredje årets studerande.

Vi deltog i dialog mellan kristna och muslimer med ett besök vid en moské. Det gällde att klä sig rätt.

Se bilden i nästa inlägg.